Inflationen i Europa och eurozonen är den högsta på 10 år. Prisutvecklingen har styrts framförallt av en tilltagande återhämtning, en ekonomi som öppnats upp igen och snäva jämförelsesiffror i och med coronakrisen som lade locket på ekonomin.

Vi har tidigare kommenterat framförallt FED som yttrat planer på att höja räntorna senare i år, och vilka risker det för med sig. I mångt gäller samma riskbild för eurozonen, vars höga tillgångspriser också bygger på billiga pengar.

I Sverige har vi bland annat sett en kraftig utveckling på börsen och på bostadsmarknaden, uppgångar som lutar sig mot låga räntor och rimligtvis kommer ha svårt att upprätthållas utan dem.

I en intervju med Staffan Hansén, VD på SPP, diskuterades just hur situationen skulle arta sig när centralbankerna behövde gå in och höja räntan, där Staffan menade på att det kan bli otäckt den dagen vi behöver ändra riktning.

Vi publicerade även nyligen en gästartikel av nationalekonomen Fredrik NG Andersson, Docent vid Lunds Universitet, som också diskuterar ämnet flitigt kring huruvida inflationen nu kommer att vara övergående eller bestående.

I breda drag förefaller det dock svårt att avgöra huruvida inflationen är här för att stanna eller ej, men många tyngre argument pekar mot att inflationen ska tillta ytterligare. Framförallt den ökade penningmängden i anslutning till covidkrisen ökar sannolikheten för en bestående prisutveckling.

Vad detta pekar mot är alltså att räntorna så småningom kommer behöva justeras upp, vilket gör att prissättningen rimligtvis bör justeras ned. Något som är högst relevant att hålla ett extra öga på vid dagens höga tillgångsvärderingar.

I dagens morgontidningar kan vi också läsa om hur investerare skalar ned i högt prissatta tillgångsslag i Europa och USA, för att hedga sig genom hävstångsinstrument. På så sätt kan de sitta kvar i befintliga investeringar men inte äga samma risk om marknaderna skulle vända nedåt.