Resultaträkningenvisar hur mycket pengar som kommer in i bolaget genom försäljning och vilka kostnader bolaget har. Därefter summeras siffrorna i ett resultat som antingen är positivt eller negativt.
Omsättning
Omsättningen är vad bolaget har sålt för. Ofta presenteras dessa siffror i tusental. Omsättningen presenteras både inklusive moms och exklusive moms. Vi ser sedan kostnaden för de sålda varorna.
Dessa kostnader står alltså inte för någon total beräkning av kostnader, utan speglar enbart kostnaderna förknippade med de varor som faktiskt sålts.
Bruttoresultat
Därefter ser vi bruttoresultatet, som är just resultatet för de sålda varorna med enbart avdrag för de kostnader som är specifikt förknippade till de sålda varorna. Det visar marginalen för varje enskild såld vara, men speglar alltså inte resultatet i sin helhet.
Intressant kring bruttoresultatet är givetvis vilken marginal vi har att jobba med.
Bruttomarginal
Bruttomarginalen är resultatet presenterat i procent, och visar alltså på hur stort resultatet är i relation till försäljningen.
Nedanför bruttomarginalen ser vi försäljningskostnaderna, som speglar de kostnader som går att förknippa till försäljningen. Det är alltså inte enbart kostnader förknippade till specifikt varorna, utan även kostnader som personal, lokaler, energi etc, som allt går att kopplas till själva försäljningen.
De administrativa posterna är t.ex. löneutbetalningar.
EBITDA
Nu får vi fram EBITDA resultatet, alltså ett mått på företagets resultat före räntor, skatt, nedskrivningar, avskrivningar och goodwillavskrivningar.’
Rörelseresultat / EBIT
Därefter kan vi läsa ett rörelseresultat, eller EBIT som det också kallas, som består av omsättningen minus kostnad för sålda varor, försäljningskostnader, nedskrivningar, avskrivningar, och goodwillavskrivningar. Alltså vad bolaget levererar i resultat efter kostnader förknippade till försäljning och de sålda varornas kostnader.
Ränteintäkter och räntekostnader
Vi ser även ränteintäkter och räntekostnader, som läggs till i beräkningarna för att få fram ett resultat efter finansiella poster.
Därefter räknar man ut vilken skatt bolaget betalar och redovisar sedan ett resultat för perioden.
Vid en djupgående fundamental analys är man främst intresserad av trenderna, och tittar därför gärna på flertalet resultaträkningar för att bedöma utvecklingen. Här går vi gärna igenom såväl årsredovisningar som kvartalsrapporter för att bedöma huruvida utvecklingen är t.ex. säsongsvarierad och hur pålitlig den är.
Trender
Oftast jämför man kvartal mot motsvarande kvartal föregående år, detta för att där oftast finns vissa säsongsmönster att ta hänsyn till. Men det är inte alls ovanligt att bolaget kommenterar utvecklingen i relation både till föregående kvartal samt till föregående års motsvarande kvartal.
Vi kan också tydligare se om engångseffekter påverkar eller om försäljningen kontinuerligt ökar tack vare ökad efterfrågan.
Intressanta trender är t.ex. om försäljningen ökar men resultatet minskar. Då ser vi att kostnaderna ökar mer än försäljningen, och detta kan såklart vara ett stort varningstecken för framtiden.
För att bedöma lönsamhet och lönsamheten i relation till historisk lönsamhet använder vi diverse nyckeltal. Om dessa har vi skrivit i en övergripande artikel om de vanligaste nyckeltalen vid företagsvärdering.
