Silver som råvara har fått väldigt mycket uppmärksemhet i efterdyningarna av coronakrisen. Då centralbanker trycker pengar och kämpar för att driva igång ekonomin och i sin tur inflationen, räds investerare att dollarn ska förlora sitt värde. Då köper man guld som hedge och säkerhet.

Detta gör man också som säkerhet då man allmänt har svårt att lita på systemet, vilket vi såg tidigt under pandemin med hamstring av mat. Guld har agerat valuta så långt mannaminnet sträcker sig, eller sedan det upptäcktes som råvara. Silver har fungerat ungefär likadant, men man får mer silver för pengarna.

Silver är också en mer volatil råvara, som är såväl billigare än guld, som svängigare i pris. Det gör att man får mer silver för lika mycket dollar, och att möjligheterna till kraftiga uppsving är större. Vad som medföljer är såklart en ökad risk för att man ska förlora sina pengar, men för den spekulativt lagda är silver en spännande råvara att handla i.

Mer än att agera en säkerhet mot inflation och stökigheter i världen har silver ett riktigt värde. Silver används i smycken, elektronik, energi och medicin.

Silver är sällsynt och ingår tillsammans med guld i en grupp som kallas för ädelmetaller. Man har länge spekulerat i silverpriser, ibland mer framgångsrikt och ibland mindre framgångsrikt. Detta mycket tack vare silvers aggressiva prisrörelser, som till exempel i efterdyningarna av finanskrisen 2008, när centralbankerna även då tryckte pengar, gick silverpriserna till 50 dollar för att sedan kollapsa hårt.

Silver är ofta en biprodukt när man gräver efter guld eller koppar. Det innebär att den minskade produktionen av sink och bly har inneburit att silverproduktionen minskat. Vanligaste ställena för produktion av silver i världen är Mexico, Peru och Kina.

Vad påverkar silverpriserna?

Utbud och efterfrågan har alltid en påverkande faktor för råvaror. Utbudet av silver påverkas som nämnts ovan av t.ex. produktion av andra metaller, då silver produceras som en bivara. Efterfrågan styrs av produktion i ekonomin, då silver används inom teknologi och medicin.

Efterfrågan styrs också väldigt mycket av den bedömda risken för inflation, eller hur stark inflationen i samhället är. Att köpa silver är ett bra sätt att säkra sig mot en fallande dollar. Silver och Guld ses ofta som valutor och blir därför direkta substitut till världens reservvaluta om den nu mot förmodan skulle kollapsa som resultat av att centralbankerna tryckt för mycket pengar. Vi ser därför att silver, likt guld, stiger i pris när dollarn faller i pris, eller när oroligheter för att man ska utöka monetära stimulanser.

Efterfrågan i industri har en stor påverkan på silverpriserna. Förut var fotoindustrin en stor köpare av silver och styrde efterfrågan och priserna. Numera konsumerar inte fotografi lika mycket silver, då rostfritt stål har ersatt silver.

Solenergi och vatten-rening använder mycket silver, och styr därför priserna. Solenergi, med solpaneler som stark och växande industri, kan möjligtvis driva silverpriserna högre på lite längre sikt.

Silverpriserna är starkt korrellerade till guldet, och styrs ofta av hur den dyrare ädelmetallen rör sig. Silverpriserna rör sig mer aggressivt och svängigt, och följer därför inte guldpriserna slaviskt. Däremot kan man över tid räkna med att priserna rör sig åt samma håll, därför letar många investerare efter historiska glapp i prisernas relation till varandra som över tid förväntas jämnas ut.