Låt oss prata momentum del 6/13 – Gästartikel av Jonas Bernhardsson, författare och investerare

Relative Strength Index – RSI I förra artikeln gick jag genom oscillator/prisoscillator, en enkel indikator som jämför dagskursen med ett glidande medelvärde för att illustrera momentum och oscillation.
2021-05-27

Relative Strength Index – RSI

I förra artikeln gick jag genom oscillator/prisoscillator, en enkel indikator som jämför dagskursen med ett glidande medelvärde för att illustrera momentum och oscillation. Jag vill nu gå genom ett par tillämpningar till, för att sedan avsluta med hur forskningsläget ser ut för momentumhypotesen. Med andra ord, funkar momentumstrategier?

Jonas Bernhardsson är privatinvesterare och författare. Han skriver om börs, ekonomi och investeringar på www.investeraren.se.

En av de äldsta och mest klassiska momentumindikatorerna är Relative Strength Index. RSI-begreppet diskuterades redan 1932 av Robert Rhea i The Dow Theory. Men annars anses det allmänt att indikatorn introducerades först på allvar 1978 av Welles Wilder Jr i New Concepts in Technical Trading Systems.

RSI är en indikator som visar om kursen befinner sig i ett överköpt läge eller översålt läge, alltså en typisk oscillator. Detta åstadkoms genom att illustrera förhållandet mellan en akties kursuppgångar och kursnedgångar under en viss period.

Vanligtvis beräknas RSI (Wilders modell) enligt följande:

RSI = 100 – (100 / (1 + RS))

RS (Relative Strength) = antalet dagar med kursökning dividerat med totala antalet dagar i perioden i relation till antalet dagar med kurssänkning dividerat med totala antalet dagar i perioden.

Wilder använde 14 dagar som standard, men RSI kan beräknas för valfri period. Ju kortare period, desto känsligare indikator. Ett 9-dagars RSI kommer följaktligen att nå ett överköpt eller översålt läge snabbare än ett 14-dagars RSI.

Om en dags slutkurs är högre än föregående dags slutkurs betraktas det som högre i formeln ovan. Och om en dags slutkurs är lägre än föregående dags slutkurs betraktas det som lägre. Om kursen gått upp samtliga dagar under mätperioden får RSI värdet 100. Om kursen gått ner samtliga dagar får RSI värdet 0.

Till exempel: vi beräknar 14-dagars RSI för en aktie som uppvisar 10 dagar som är högre än föregående dag och 4 dagar som är lägre. Vi beräknar RS så här:

RS = (10 / 14) / (4 / 14) = 2,5

RS stoppas sedan in i formeln, vilket ger RSI:

RSI = 100 – (100 / (1 + 2,5)) = 71

Wilder menade att om RSI ligger över 70 är aktien (värdepappret) överköpt och under 30 är den översåld. Wilder ställde sedan upp två enkla grundregler:

  • Om RSI börjar stiga från ett lågt (under 30) värde är det en köpsignal
  • Om RSI börjar falla från ett högt värde (över 70) är det en säljsignal

Traditionellt används alltså RSI huvudsakligen som en oscillator, det vill säga indikatorn visar överköpta och översålda lägen. Men RSI kan även användas som en momentumindikator, det vill säga att uppgång ger uppgång och ett starkt RSI kommer att fortsätta vara starkt.

Tillämpningarna av RSI är många. Marting Pring utvecklar i Technical Analysis Explained olika system för att använda formationer, trendlinjer och divergens m m. Men för mitt syfte här nöjer jag mig med RSI basic.

I nästa artikel ska jag gå genom momentumindikatorn stochastic.

Jonas Bernhardsson är privatinvesterare och författare. Han skriver om börs, ekonomi och investeringar på www.investeraren.se. 

Artikeln är skriven av Jonas Bernhardsson. Jonas har även skrivit boken Investeraren – Allt du behöver veta om finansmarknaden.