Låt oss prata momentum

Jag vill i några blogginlägg utforska en diskussion inom investeringar som näst efter fundamental analys alltid intresserat mig, nämligen momentum. Jag tänker börja med grunderna och sedan jobba mig fram till en samlad syn på momentumhypotesen.

Jonas Bernhardsson är privatinvesterare och författare. Han skriver om börs, ekonomi och investeringar på www.investeraren.se.

Momentum kommer från fysiken och betyder rörelse. Inom investering (eller snarare trading) är det ett samlingsnamn för en brokig grupp indikatorer som mäter hastigheten i en kursrörelse. Momentum hänger även ihop med begreppet oscillation, idéen att kursen pendlar mellan ett överköpt och ett översålt läge.

Fysiker säger att ett objekt som rör sig har momentum. Det är en funktion av massa och hastighet. Man kan enklast jämföra med en boll som kastas rakt upp i luften. När bollen lämnar handen är hastigheten som snabbast och momentum som störst (massan är konstant). Därefter faller hastigheten och momentum minskar och strax innan bollen vänder ned igen är hastigheten och momentum som lägst för att strax börja accelerera igen.

Momentum (eller rörelsemängd) definieras av fysikerna så här:

p = m * v

där

p = rörelsemängd, m = massa, v = hastighet

Varför lägger jag upp en formel från fysiken? Jo, för att tillämpningarna inom trading och teknisk analys är intressanta. Till exempel kan vi se hastigheten (v) som kursrörelsen och massan (m) som volymen (antal omsatta aktier/värdepapper). Och precis som bollen som kastas rakt upp i luften, uppvisar kursrörelser acceleration och inbromsning.

Momentum mäter alltså hastigheten i en kursrörelse. Ju snabbare en aktie rör sig, desto större momentum.

Momentum beräknas i grund och botten som skillnaden i pris mellan två tidsperioder. En av de enklaste momentindikatorerna heter just momentum (mer om detta i ett senare blogginlägg) och beräknas helt enkelt genom att subtrahera dagens aktiekurs med aktiekursen för X antal dagar sedan.

Många som använder momentum menar att innan en aktie toppar i en stigande trend för att visa trendbrott kommer momentum att minska. Det gör momentum till en leading indicator.

Lite tillspetsat kan man förklara mekanismerna bakom momentum på följande sätt:

Varför går aktien upp?

För att folk köper den.

Varför köper folk den?

För att den går upp.

Man kan skratta åt det, men jag hör ofta resonemanget. Vilka aktier köper du? De som går upp. Hur vet du vilka som går upp? Jag tittar på kurshistoriken, och har de gått upp så köper jag.

Med andra ord: köp starkt momentum och sälj svagt momentum. En till synes tacksamt enkel strategi. Men funkar det?

Nästa avsnitt släpps tisdag 27:e april. I nästa artikel ska jag gå genom den enklaste momentumindikatorn.

Artikeln är skriven av Jonas Bernhardsson. Jonas har även skrivit boken Investeraren – Allt du behöver veta om finansmarknaden. Vi rekommenderar alla våra läsare, oavsett kunskapsnivå, att läsa boken för att lära sig mer om fundamental analys, teknisk analys och tradingpsykologi.