Balansräkningen är uppdelad i två delar. På ena sidan ser vi tillgångarna och på andra sida har vi skulder och eget kapital. Dessa två ska väga lika mycket – eget kapital och skulder ska alltså matcha tillgångarnas värde.
Tillgångar är uppdelade i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar.
Anläggningstillgångar
Anläggningstillgångar är tillgångar för stadigvarande bruk, vilket innebär att tillgångarna ämnas användas under överskådlig framtid eller två år. Dessa är alltså inte tillgångar man enkelt gör sig av med eller omvandlar till likvida medel.
De utgörs av bland annat varumärken, kundrelationer, hyresrätter och liknande rättigheter, byggnader och mark samt inventarier. Vi ser även finansiella anläggningstillgångar som långfristiga fordringar och uppskjutna skattefordringar.
Samtliga av dessa nämnda ovan är alltså något bolaget kan räkna som tillgångar, men inget som i hast går att omvandla till kapital.
Goodwill
En post att se över lite extra är goodwill-posten. När bolag gör förvärv, och betalar mer för det förvärvade bolaget än vad det enligt balansräkningen är värt, hamnar det under goodwill. Goodwill är alltså skillnaden mellan vad bolaget har betalat för det förvärvade företaget, och vad det faktiskt var värt.
Det är inte ovanligt att man betalar mer än det bokförda värdet vid ett företagsförvärv. Ofta räknar man in värdet av möjliga synergieffekter efter förvärv, vilket gör det förvärvande bolaget benäget att betala mer än det bokförda värdet för det bolaget som köps.
Anledningen till att vi vill hålla ordentlig koll på goodwill, är just att värdet är fiktivt eller påhittat. Det är bara antaget övervärde, och kan då enkelt bortförklaras.
Men det ska fortfarande generera ett värde till det bolag vi analyserar, och då är det viktigt att goodwill inte är för stort. Goodwill ska värderas varje år och om man bedömer att det är för stort så måste man göra nedskrivningar. Därför håller ni noggrann koll på att goodwill inte är för stort.
Behöver ett bolag skriva ned värdet av goodwill, måste det speglas i skulder och eget kapital, då tas det direkt från resultatet och i vissa fall behövs då kapitalinjektioner. Detta kan alltså ha förödande effekter för aktieägarna, när utspädningar måste göras.
Vi bevakar därför detta kontinuerligt.
Omsättningstillgångar
Omsättningstillgångar är tillgångar som förväntas omsättas på kortare sikt eller inom ett år. Här har vi varulagret och kassan. Varulagret är ännu en post vi gärna håller ett extra öga på.
Vi vill ha ett gediget varulager så att kunderna har gott om valmöjligheter, men samtidigt inte ett för stort varulager så att vi framåt behöver rea ut varor.
Ett för stort varulager är en stor risk och kan komma att behöva justeras ned. Här letar vi efter trender som ett relativt växande varulager i relation till försäljningen på årsbasis.
Detta kan variera något från verksamhet till verksamhet. Dagligvaror blir dåliga om de inte säljs innan bäst före datum och förlorar sitt värde helt. Kläder kan reas ut om modet ändras och stål kan behålla sitt värde en lång tid.
Skulder & Eget Kapital
Eget kapital är bolagets egna pengar och består av aktiekapital och balanserade vinster.
Skulder är externt kapital som vi lånat av bank, genom obligationer eller till leverantörer genom leverantörsskulder.
Dessa två uppdelningar är viktiga att hålla koll på, och fördelningen mellan eget kapital och skulder kan ha en avgörande effekt för bolagets utveckling. En hög belåningsgrad genererar en hög hävstång och kan ge avsevärd avkastning på det egna kapitalet.
Men en hög belåning innebär också mycket risk i form av krav på betalningsförmåga och räntekostnader.
Soliditet
Soliditet är måttet för eget kapital i relation till bolagets bokförda värde, alltså eget kapital delat med eget kapital & skulder. Nyckeltalet visar hur stor del av tillgångarna som är finansierade med eget kapital, och hur stor del av tillgångarna som är finansierade med externt kapital.
Soliditet kan variera från bransch till bransch, men det är något vi vill hålla koll på och framförallt mäta över tid. Ökar eller minskar soliditeten avsevärt kan det vara värt att gräva extra i.
Vi har tidigare skrivit en artikel om de vanligaste nyckeltalen för värdering av bolag. Dessa är P/E-tal, P/S-tal och P/B-tal.
Olika typer av skulder
Värt att hålla koll på är också hur olika skulder skiljer sig åt. Vid bedömning av riskprofil är vi framförallt intresserade av de räntebärande skulderna, alltså de skulder som kostar bolaget pengar. Pensionsavsättningar och skatteskulder klassas som icke räntebärande skulder.
Räntebärande skulder
Räntebärande skulder kan ha en negativ inverkan om bankens riskbedömning ändrar sig och de kräver extra amortering, alternativt om räntan höjs. Då förändras bolagets kostnader plötsligt, och ny finansiering kan krävas.
Riskbedömning
Allt detta sätter käppar i hjulen för investeraren med förhoppning om ökat aktievärde. Därför är det viktigt att noggrant studera skulderna och göra en bedömning huruvida bolaget är kapabelt till att betala dem.
