Konfirmationsbias eller konfirmeringsbias – behovet av att skapa din egen sanning

Konfirmationsbias Ecoptimist

Denna artikel kommer belysa fenomenet konfirmationsbias, som innefattar ett mänskligt beteende att i nästan allt man företar sig, söka bekräfta teorier och önsketänkande. Det absolut enklaste exemplet blir hur vi tolkar den information vi tilldelas, som belyser en aktie vi redan äger, eller har siktat in oss på att köpa. All information vi får presenterad för oss, tolkas som vi vill tolka den, och vi har långt enklare att stänga ute information som kanske borde varit varningsklockor. 

Vad är konfirmationsbias/konfirmeringsbias?

Konfirmationsbias, eller kognitiv bias som det också kallas, innebär att vara omedvetet selektiv i behandlingen av tilldelad information. Då förutfattade meningar eller önsketänkande spelar in i hur vi processar information, läggs fokus vid det som kan upplevas som fördelaktigt för oss själva.

Historian bakom konfirmationsbias/konfirmeringsbias

Teorin myntades av den engelske psykologen Peter Wason 1960, och har testats flertalet gånger under historien. Det började med ett experiment där deltagarna fick uppgiften att lösa mönstret i en sifferkombination, och ge förslag till hur sifferkombinationen skulle fortsätta. Kombinationen bestod av tre siffror: 2-4-6, och lösningsförslagen var vitt spridda och mestadels osammanhängande. 

Vilseledd av förutfattade meningar

Peter Watson hävdade då att deltagarna frångick det simpla och uppenbara i kombinationen, för att de förväntade sig att det skulle vara något mer komplext, eftersom de ombetts “lösa kombinationen”. Antagandet blir här att när man går in med förutfattade meningar eller antaganden, kan man enkelt bekräfta för sig själv att föreställningar stämmer. Letar man efter en mer komplex lösning, går t.ex. ett förslag som att siffran i mitten ska vara medeltalet av de två jämte. Förslaget stämmer, men var inte det uppenbara som Watson var ute efter. 

Konfirmationsbias inom aktieanalys

Detta fenomen fungerar på exakt samma sätt när det kommer till aktieanalys, och bör tas i beaktning när man påbörjar sitt detektivarbete. För konfirmationsbias definieras som tendensen att felaktigt uppfatta mening och kopplingar mellan händelser eller fenomen som saknar sammanhang. Detta innebär att man i sitt detektivarbete kan dra förhastade slutsatser kring innebörden av en upptäckt, om ens föreställningar i förväg riktats mot ett fördelaktigt resultat. 

Konfirmeringsbias sant eller falskt

I sin yttersta enkelhet kan man föreslå ett läge då man läser en artikel om hur kronan ska stärkas mot dollarn. Och i detta tar till sig presenterade förslag som sanningsenliga och fullt rimliga. Man bestämmer sig därefter för att gräva djupare i frågan, då man givetvis inte vill missa en chans att spekulera på rätt sida av denna kursrörelse. Mån om att tjäna pengar och att rida en uppåttrend, är man såklart ute efter fler artiklar som hävdar liknande argument. Stöter man då på 10st artiklar, varav hälften är positivt inställda och resten hävdar motsatsen, är det troligare – enligt teorin kring konfirmeringsbias – att man väljer att fokusera på vad som står i de positivt lagda artiklarna. 

Vilket väger tyngst?

Viktigt blir då att kritiskt ifrågasätta sig själv, och försöka agera filter för hur man själv tolkar den information som finns tillgänglig. Ett enkelt knep kan vara att göra en simpel tabell, där man staplar upp de positiva argumenten på en sida, och de negativa på den andra. Därefter bör de tas i beaktning och vägas lika, för att på sätt minimera risken av att du bortser från vissa uppenbara varningssignaler. 

Läs mer

Artikeln är en simpel genomgång av ett väldigt komplext fenomen. Det finns en uppsjö uppsatser och undersökningar som ägnats åt att försöka gräva djupare kring just konfirmeringsbias. Man kan lägga otaliga timmar på att fördjupa sig, men för nu får det räcka med att ta upp fenomenet och belysa det med ett varningens finger. 

Ifrågasätt alltid hur du förhåller dig till informationen: 

  • Är du subjektiv eller objektiv? 
  • Letar du efter specifika svar?
  • Förkastar du möjliga risker/motargument?
  • Spelar känslor in i hur du förhåller dig till presenterad information?